Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika insamlingstekniker för matavfall

Projektnummer: WR31

Författare: Gunilla Henriksson

• Startdatum: december 2009
• Slutdatum: februari 2010 Avslutat

Sammanfattning 

Enligt Sveriges miljömål är det beslutat att 35 % av matavfallet skall återvinnas genom biologisk behandling till år 2010. För att detta ska kunna uppfyllas behöver problematiken kring insamlingstekniker lösas. Det finns ett flertal olika insamlingssystem att välja mellan, men idag finns ingen heltäckande sammanställning över de metoder och tekniker som finns på marknaden eller är under utveckling. Även sammanställningar över för- och nackdelar med respektive system, förbättringspotentialer samt genomförda eller pågående utvecklingsarbeten saknas, vilket medför svårigheter för kommuner eller verksamheter som planerar att införa ett system.

Målet med denna studie är att kartlägga tekniska problem för olika system och att identifiera tidigare studier och nya innovationer inom insamlingstekniken. Förhoppningen är att detta arbete i längden ska leda till bättre insamlingssystem. I studien ingår befintliga insamlingstekniker i Sverige hos hushåll, storkök, restauranger och butiker. Studien omfattar endast de så kallade hårda parametrarna dvs. främst teknikfrågor. Målgruppen är dels kommuner som planerar för ett system för insamling av matavfall och dels alla de aktörer vilka är verksamma inom området, såsom uppfinnare, tillverkare och leverantörer samt organisationer inom Waste Refinery.

Mjuka frågor såsom informationsfrågor och kvalitetsfrågor ingår ej. Projektets systemgräns startar vid hemmets/verksamhetens källsorteringsutrustning och avslutas vid behandlingen av matavfallet på den biologiska behandlingsanläggningen. Metoder som använts i projektet är en enkätundersökning riktad till de 133 kommuner som idag tillämpar källsortering av matavfall, telefonintervjuer med ett flertal biologiska behandlingsanläggningar och innovatörer inom branschen samt sökningar på Internet efter relevanta rapporter och studier inom området.

Resultatet visar att både papperspåsen och bioplastpåsen har vissa brister. Många av bristerna är knutna till leverantören/tillverkaren. Övriga problem såsom felsortering, problem med mögel, fluglarver/flugor etc. kan gå att lösa med information. Problem med korrosion på insamlingsfordon och metalliska komponenter på behandlingsanläggningarna har framkommit. Ett problem vad gäller butiker är hur det förpackade materialet kan behandlas på bästa sätt. Det finns idag behandlingsanläggningar som kan behandla visst förpackat matavfall men fortfarande saknas lösning för glas. En fråga som inte knyts direkt till tillverkaren eller leverantören är frågan om standardisering av sorteringsutrustning i köket. Många kökstillverkare har idag egen källsorteringsutrustning under diskbänken där påsarna sällan passar in. Det leder till att påsarna används på fel sätt. Ett viktigt projekt kan därför bli att samla avfallsbranschen och köksleverantörer för att försöka få fram en lösning på detta. Det finns många processtekniska problem som uppstår då en biogasanläggning ska röta matavfall speciellt som matavfallet vilket kommer in till behandlingsanläggningen inte kan ses som ett homogent material. Bättre och effektivare förbehandlingstekniker efterfrågas vilka kan ligga till grund för nya forskningsuppslag.

Allt som påverkar biogödselns- och kompostens kvalitet bör vara av intresse för Waste Refinery då kvalitetsfrågor är och kommer att vara stora frågor inom biologisk behandling.

Nyckelord:källsortering, insamling, matavfall, sortering, biogas, kompost, kärl, plastpåse, bioplastpåse, papperspåse.

Deltagande parter